Industrins historia lever i Gnosjö

Maskinhallen är i originalskick sedan 1940-talet.
Maskinhallen är i originalskick sedan 1940-talet. Allt foto på denna sida: Olle Hernegren

Route 66 från Chicago till L.A. i all ära – väg 151 mellan Värnamo och Hestra har också intressanta sevärdheter att bjuda på, inte minst för den industriintresserade. Aktuell Produktion tar en titt på en av dem.

Vi tar ett rejält steg i historien och förflyttar oss till Hylténs industrimuseum, vid Gåröström inte långt från Gnosjö Kyrka. Här kliver vi från 2012 in i 1940-talet, för här är ingenting förändrat sedan detta var en levande mekanisk industri.

– När fabriken lades ner 1974 lämnade ägarna byggnaden dagen före julafton. De låste dörren och kom aldrig tillbaka, berättar guiden Conny Nilsson.

Det är upplevelsen av att träda in i en tidskapsel som gör muséet så fängslande och fantasieggande. I lunchrummet står unikaboxarna framme, verktygen ligger på bänkarna, allt ser ut som om arbetarna bara gått hem för att fira helg.

På hyllorna i lunchrummet trängs de trämodeller som var utgångspunkten för varje produkt som lämnade Hylténs. Det var ordning och reda på papperen för allt numrerades och katalogiserades. Totalt låg man bakom över elva tusen olika produkter av alla upptänkliga slag. Bland det första Johan Edvard Hyltén göt i sitt första gjuteri på tolv kvadratmeter var byglar och lås till de Smålandsbörsar som hans far tillverkade.

Conny Nilsson berättar om när J E Hyltén tillsammans med tio andra Gnosjöföretagare deltog med en gemensam monter på Allmänna Konst- och Industriutställningen i Stockholm 1897:

– Hyltén fick två medaljer för de arbeten han visade upp – en bronsmedalj för hjulbussningar och silver för fina mässingsarbeten. Bronsmedaljen fick han, men silvermedaljen var dyrbarare så där måste han betala silvervärdet. Men som den smålänning han var avstod han från medaljen, och la i stället pengarna på en likströmsgenerator som han installerade i kvarnen i Gåröström.

Gåröström
Industrimuséet vid Gåröström

Efter 113 år står generatorn står fortfarande kvar och levererar ström till fabriken. Till en början leddes strömmen till fabrikens dåvarande läge i Hyltan, en och en halv kilometer bort. Men den fabriken brann 1914, och då flyttades verksamheten till Gåröström.

Vi går en trappa upp och får en demonstration av sandgjutning, som var den förhärskande tekniken i fabriken. I en blandning av fin sand, mjöl och vatten som packas i ett tråg gör man engångsgjutformar utifrån de trämodeller som skickliga hantverkare skapat.

– Så värmer man metallen till 1200 grader och häller den i formarna, förklarar Conny. Dagen efter plockas den gjutna detaljen fram för efterbehandling, och sedan är det bara att använda tråg och sand för nästa gjutning.

Maskinrummet_5

Efterbehandlingen gjordes i verkstaden, där det står maskiner från 1915 till 1930 för svarvning, slipning och putsning. Allt hålls igång av en elmotor genom ett intrikat system av axlar och drivhjul i taket, som med ett dovt vinande ljud driver maskinerna via remmar. Hammarskaft och maskinreglage är tunnslitna efter åratal av arbete.

På det lika tidstrogna kontoret finns en stamtavla över avknoppningarna från Hylténs. Många är de företag som startats av före detta Hylténpersonal.

– Detta var den första metallindustrin i Gnosjöområdet, berättar Conny. De flesta gjutare och metallarbetare lärde sig jobbet här, och många startade eget. Mer än hundra företag har på detta sätt anknytning till Hylténs.

IMGP0260
Conny Nilsson kan allt om Hylténs historia och maskinpark.

Det var under denna epok som Gnosjöandan hade sin höjdpunkt, menar Conny. Man byggde upp någonting från ingenting, skapade sina egna förutsättningar och hade ett sinne för smarta produkter och kreativa lösningar på problem. Att man lyckades hitta det som folk behövde och ville köpa är tydligt. De produkter som Hylténs tillverkade under sina 100 år fanns överallt – båtdetaljer, navkapslar och tanklock till bilar, snusdosor, hushållsföremål, skeppsklockor, kopplingsdon för brandslangar och allehanda praktiska tillbehör för alla tänkbara användare.

På andra sidan vägen ligger ett annat besöksvärt ställe. I Gåröströms Industrimuseum har man samlat ihop mängder av utrustning och maskiner från olika tidsepoker. Här står fungerande maskiner av lite modernare snitt än hos Hylténs, maskiner som oftast är byggda i trakten. Conny Nilsson demonstrerar produktionslinjer för tesilar och musfällor och en maskin som gör stängsel av järntråd. På något sätt är en maskin som klipper en tråd och bockar en ögla i varje ända mer fascinerande än en modern flerop. Här kan man se exakt vad som sker och förundras över klurigheten bakom konstruktionen.

De två muséerna vid strömmen bjuder på upplevelser som känns mycket levande. De är värda en omväg.